Jonas vrålar just nu "Krilles kuk rules" bakom mig, efter att vi reminissat över hur Krille skickade kukbilder till Jonas mobil (som Jonas sedan bloggade upp på sin blogg men var tvungen att ta ner senare). Det slår mig att jag absolut inte har några fittbilder från mina tjejkompisar. Om det nu inte är så att någon av dem vill ligga med mig, så skulle vi inte skicka sådant till varandra. Däremot har jag sett de flesta av mina killkompisars kukar. Killarna har även enorm koll på vem som har störst kuk. Det är väldigt viktigt för dem. Krille vill gärna visa upp brasseraketen för Jonas. Jag förstår ingenting.
"I ett svar på insändaren med rubriken ’Är killen jag träffar gay?’ skriver sexrådgivaren Malena Ivarsson i Aftonbladets söndagsbilaga att detta går att ta reda på genom att kolla in killens musiksmak: ”Många homosexuella killar gillar till exempel schlagermusik”, skriver Malena Ivarsson och fortsätter:
’Är cd-kollektionen fylld av opera eller schlager eller ligger där drösar av country och western? Hur ser badrummet ut? Hänger det Versache-handdukar där? Är badrumsskåpet fyllt av mer hår och skönhetsprodukter än vad du har själv? Det kan vara tecken som kan tyda på att han gillar killar mer än som kompisar’."
Sitter på jobbet och tittar på gamla Abhinanda-bilder från mitten av 90-talet. Inser att kanske en eller två personer i publikhavet på bilderna fortfarande går på spelningar. Resten lyssnar på NRJ, oroar sig för villalånet och banktjänstemanna-jobbet. Sorgligt. Sedan inser jag hur någon sitter och tittar på gamla foton av arga unga feminister och tänker att jag inte kommer på möten längre. Precis lika sorgligt det.
Herreguuuu. Jag blir förvirrad. Vem är vem? Electric Wizard-mannen ser ut som herr Palm. Har Henke skaffat en väst gjord av patchar, istället för en väst med patchar på?
Originalet? Kopian? Originalet? The madness! Bandana courtesy of 138, a.k.a. The Eye of the storm.
Daniel Josefsson introducerade mig för den här fantastiska videon och jag har skrattat så jag nästan (på riktigt) kissat på mig. Med benen i kors har jag sett klippet om och om igen och skrattat mer för varje gång. Jag måste dela med mig. Alla måste se denna man, denna hjälte, sjunga från hjärtat.
Ingen missade SVT2-programmet som påminde oss alla om att Bert är och förblir en främlingsfientlig liten kulting? Bra. Nu kan du köpa numero uno blattehatar-piano på Tradera:
Du vet att det är dags att arkivera jeansvästen och hänga upp skinnpajen när du hittar den här hädelsen på Gina Tricot.
Västen har påsydda skinnärmar. Det är alltså inte en väst ovanpå en skinnjacka, som ju är det vanliga sättet att bära dessa två plagg tillsammans. Nej, det är en "twofer". Gräshoppssvärmarna är på väg. Antikrist föds om sisådär sju månader (beroende på hur långt gången Katrin Zytomierska är) och nästa månad lär färdigpatchade västar lanseras på Carlings. Om de inte redan finns det vill säga. Månaden efter det börjar Rodeoredaktionen bära propellerhattar och förespråka uzbekistansk folkdans "så jävla genuint och hett liksom". Verkligheten har blivit så pass orimlig att jag inte litar på min egen intuition längre. Helvete verkligheten, how can you be so unreal?
Chuck Biscuits är inte död. Det var ett rykte. Hur sjukt är inte det? Du kan dö i allas medvetanden fast vara alive and kicking i alla fall. Undrar hur många som kommer fortsätta tro att Chuck dog av strupcancer. Allt startades av någon frilansande journalist i NYC. Läs mer här. The madness! Vad kommer härnäst? Michael Jackson har flyttat till Barnens ö? Patrick Swayze har tagit jobb på ett hemlig judiskt hotell där han dansar nätterna långa med kvinnor som bär meloner?